Logo

Historia

Den laestadianska väckelserörelsen har fått sitt namn efter prästen Lars Levi Laestadius (1800-1861), som verkade i norra Sverige under 1800-talet. I hans tjänst som prost i Karesuando ingick inspektionsbesök i församlingarna i Lappland. I samband med en av dessa inspektioner leddes Laestadius in i den levande tron av en samekvinna vid namn Milla Clemensdotter, ”Lapp-Maria”, som var ”nyläsare”. 

Laestadius undervisning fick nu ny kraft. I Karesuandos kyrka började hans bättringspredikan att ljuda. Väckelsen startade vårvintern 1846 och spred sig snart från Laestadius hemtrakter ut i hela Nordkalotten och senare via utvandringen ända till Nordamerika. Det var inte frågan om någon ny tro, utan man återvände till de rötter man en gång hade övergivit. Väckelsen i Lappland var mycket stark, man sade att ”det brann i snön”. Ett speciellt kännetecken för det var att de som gjorde bättring också bättrade hela sitt liv, man slutade supa, blev ärligare och äktenskapen höll. 

Redan under slutet av 1800-talet började vissa läromässiga skillnader att finnas inom laestadianismen. Rörelsen bevarades ändå hel, utåt sett, ända till slutet av århundradet. Sedan skiljde sig de så kallade storförstfödda, eller västlaestadianerna, och de nyväckta från rörelsen. Som huvudfåra förblev gammallaestadianismen. Från denna skilde sig år 1934 även de så kallade småförstfödda, eller östlaestadianerna. 

Gammallaestadianerna har allt sedan 1800-talet organiserat sig genom föreningar som kallas för fridsföreningar. Namnet fridsförening kommer från Bibelns ord: ”Ty han är vår frid” (Ef. 2:14). Gammallaestadianismen är en stor rörelse i Finland, men liten i Sverige. I Sverige finns fem fridsföreningar. Årets största händelse är Sommarmötet som samlar ca 70 000 deltagare, av vilka den största delen är barn och ungdomar. Detta arrangemang som hålls i Finland är till antalet deltagare det största andliga mötet i Norden. 

Den gammallaestadianska rörelsen är en väckelserörelse inom Svenska kyrkan. Fridsföreningarna anordnar andakter, så kallade möten. Dessa anordnas förutom i de egna möteslokalerna även i hemmen och i offentliga lokaler som skolor etc. Till dessa möten är alla välkomna.

Senaste händelser